VADDÅ MISSTAG?

Ibland bara händer det! Tyvärr inte att man vinner de där miljonerna (vilket jag självklart ändå tänker göra inom kort, jag bara bidar min tid), men väl insikter som utkristalliserar sig på både enkla och nästan simpla sätt. Idag var jag för första gången på "gamla Mairo" i Ronneby; butiken som numera tydligen heter Minta. Ursött ställe och överfullt av både vackra och söta ting, mycket av det precis i min smak. Mitt bland alla prylar så hittar jag en sådan där skylt i typ zink eller något, med några visa ord på. Och de var verkligen visa, åtminstone för mig och just nu. Orden lyder såhär: "I don't make mistakes, only variations." Jag upptäckte att jag inte kunde lägga ifrån mig skylten och det slutade med att jag hade den med mig hem. För vem är det som avgör om det är just misstag jag gör? Vad är ett misstag, vad är ett fel? Kan något verkligen vara fel? Andra kanske kan tycka det, men jag väljer att se konsekvenserna av mina val som erfarenheter. Och när jag tog upp den här skylten och orden fastnade i mitt inre så insåg jag nog att jag nog alltid har gjort just det - velat se beslut och val som erfarenheter istället för fel eller misstag. Och jag köpte skylten för att jag vill påminna mig om den lilla sanningen. Självklart måste jag alltid ta ansvar för mina val och konsekvenserna de ger, men att omvärdera hur jag ser på utgången tror jag är oerhört viktig.     

För att avsluta lördagsbloggen kommer här en rolig låt med Florence + the machine!

BERÖRD

Jag älskar att vidga mina vyer, jag älskar att få ny "input" i de ämnen som får mina känslosträngar att vibrera, och jag älskar att bli utmanad att öppna mina ögon mot sådant jag tidigare inte sett.
Jag är översköljd av en kär mans kreativitet, inspiration och skícklighet, vilket i sin tur inspirerar mig och min kreativitet. Det jag är mest fascinerad av är att jag kunnat ta del av ett sätt att måla som jag inte ägnat så mycket uppmärksamhet åt innan, och nu har jag fått en första ordentlig inblick i det. Och jag blev förvånad; jag fastnade för en speciell sorts penseldrag som jag inte trodde jag skulle fastna för. Till slut kunde jag inte slita blicken från energin i målningarna, ljuset och livet i dem, och hur de växte fram mer och mer ju längre jag tittade på dem.
Målningarna är bara en del av all ljuvlig kreativitet jag fått ta del av, och jag känner hur jag blomstrar inombords =)

FRUSTRERADE DRÖMMAR

Det är ju ändå helt otroligt vad man kan längta efter något annat ibland. Nu får ni förlåta att det här inlägget säkert kommer bli väldigt luddigt och kanske (eller inte) svårtolkat, men det är bara för att jag inte riktigt kan skriva ut ordentligt vad det är jag menar. Egentligen vill jag inget hellre, men kanske har även jag blivit internet-storebror-ser-dig-paranoid? Så, luddigt it is.

Ibland frustrerar det mig något oerhört att saker och ting ser ut på ett visst sätt, och inte finns det någon tydlig utväg eller utveckling i syne heller. Då blir man lätt lite trött när tusen saker samlas på ens axlar och man dessutom inser att man kanske inte är som klippt och skuren för vissa saker, hur gärna man än önskar att man var det. Eller så kanske det inte är mig det är fel på utan situationen i sig? Hade man kunnat få fokusera på ett fåtal saker istället för tusen vitt skilda så kanske det mesta hade löst sig? Gaaaah!

Tänk då när man ser andra lösningar framför sig, men också med insikten att det är oerhört svårt, om ens möjligt alls, för mig att ta mig dit. Men något så enkelt som "nära omöjligt" ska väl inte få stoppa mig? Nyckelordet är "nära"! Det är bara jag själv som står i min väg, och gör jag inte ens något försök att nå de där andra lösningarna...ja då får jag ju faktiskt skylla mig själv.

INSPIRATION

Var finner vi vår inspiration? Var finner du din? Jag älskar känslan av att bli upplyft när jag finner ny inspiration, eller finner vägen tillbaka till "gammal" dito! Inspiration kan ju vara så oerhört mycket, och det kan ge och utveckla så mycket, men oavsett vilken del av ens inre som blir berört så tror jag vi alla kan skriva under på att inspiration alltid skapar glädje. I dagarna har jag återupptäckt en underbar kvinna som inspirerar mig grymt mycket och nu "använder" jag henne och hennes musik till att leta upp gömda skatter i mitt inre. Finns det delar av mig som jag känner att jag tappat bort lite eller glömt av, och som skulle vara så roligt att rota fram igen? Jajamen, och jag tror kära Florence kan hjälpa mig! För något år sedan blev jag tipsad om hennes musik av en härlig "gammal" arbetskamrat och jisses vad jag är glad över det tipset! Se bara, inspirationen hon ger mig sprider sig på så härligt många plan av det som är jag =)
Min inspiration kommer från människor, ting, naturen och tankevärlden och det bästa är nästan att upptäcka när något som funnits mitt framför näsan på mig hur länge som helst, helt plötsligt visar sig hysa makalösa små hemligheter! Eller så har det helt enkelt bara kommit en dag då jag öppnat mina ögon tillräckligt mycket...

TUTTAR HIT OCH TUTTAR DIT

Det är ju banne mig nästan som en uppenbarelse! Ni (kvinnor) vet hur man alltid har hört "de som vet" uttala sig om att i stort sett alla kvinnor går runt med fel storlek på sin bh? Och hur länge som helst har jag tänkt att det hade ju varit himla bra säkert att gå och rådfråga en av dessa bh-experter, så att jag skulle få reda på om även jag går runt med fel storlek. Men åren går, man är lite bekväm och glömsk av sig och ja...det har helt enkelt inte blivit av, om jag säger så. Men så idag – när jag gick till lilla butiken Wonderful här i stan för att köpa special-bh till klänningen till broderns bröllop – så skedde det! Jag och två expediter pratade ihop oss och till slut fick jag hiva upp tröjan så de fick kolla läget med den bh jag har idag. ”Men den är ju alldeles för stor runt omkring” menade de. ”What the…!” utbrast jag i min tur, och när de sedan började föreslå både det ena och det andra istället så trodde jag de skämtade med mig – när ett förslag var 70D (”kanske till och med E-kupa…”) var mina ögon som tefat haha! Meeeen lite glad blev jag ju eftersom de trodde jag var så smal som 70 runtom (jag förstod ju att de hade såå fel egentligen, men det sa jag inte). Jag närmast sprang in på på H&M för att luska runt bland alla bh’ar och till slut fick jag med mig tre stycken till provrummet. Den som var i storlek 70 höll jag ju på att spränga, det var ett under att jag fick på den alls och ett ännu större under att jag fick av den utan att hela bh’n exploderade. MEN – tadaaa – tredje och sista varianten satt som en smäck och jag vill nu slänga ut alla mina 80B’are och istället köpa på mig massor med 75D! Lär ju inte hända på ett tag, men…ändå ;)

Så alla kvinns där ute – mitt tips är att springa till närmsta underklädesbutik med kunnig personal och be om lite hjälp, man vet aldrig vilka uppenbarelser man kan få! =)

          Om jag ändå kunde säga att det här var jag hihi...but sadly, no.

MÄNNISKANS NYFIKENHET

Alla är vi barn av vår tid, och varje tid har sina särdrag. Just nu läser jag en oerhört spännande och intressant bok; "The Age of Wonder" som jag skrev om i något tidigare inlägg. För tillfället får vi följa en man vid namn Joseph Banks som var botanist och bland annat var med kapten Cook på hans upptäcksfärd som slutade i Australien. Jag är så vansinnigt fascinerad av tiden kring 1600-1800-talet (typ däromkring med omnejd, mycket sträcker sig ju in på 1900-talet, men..); Upplysningen och Romantiken som var så sprängfylld med upptäckter, allt från kontinenter till vetenskapliga och jag vet inte allt. TÄNK ER att veta att man inte alls har koll på hur långt Världen sträcker sig, hur den ser ut, vad som händer bortanför det man vet hittills...kartor ritas allt eftersom man reser vidare, olika folk möts (på gott och tyvärr alltför ofta ont), man kartlägger flora och fauna, upptäckter inom astronomin gör att människor dör och blir odödliga, andra offrar liv för att finna vägar bland is och snö, att vara upptäcktsresande var The Shit. Vilken spännande tid! Vi upptäcker ju nya saker även idag, men det är ju på ett helt annat plan - jag älskar när människan fortfarande kändes lite "ny" i sina upptäckter. Tyvärr är det ju också mycket som har gått så oerhört snett när människan vill lära sig mer - naturfolk utplånas, tvångssteriliseringar, kvinnor blir grävda i för att männen är rädda och vill undersöka allt kvinnligt mystiskt, rasbiologin går från nyfikenhet till något helt vanvettigt...med mera, med mera, med mera. Men samtidigt - tänk allt fantastiskt som hände! Allt som verkligen gav oss kunskap och förståelse! Oj oj, Elle är i extas hihi. Just nu drömmer jag om hur det måste ha varit att vara botanist på Cooks Endeavour, eller vilken annan resa till främmande länder som helst, egentligen =D

                                     En replika av Cook's Endeavour =)