Efter sju sorger och åtta bedrövelser sitter jag nu här i soffan med lite vin och en pizza. Det låter kanske som om jag gått igenom något liknande ett mindre helvete men så är alls inte fallet. Istället kan man ju välja att se det positivt - jag lyckades smita in på Systemet fem minuter innan de stängde, jag har ikväll möjlighet att testa en ny pizza och jag är i alla fall hemma i hyfsad tid, plus att jobbet gjorde allt detta möjligt i och med att jag blev sen från jobbet och inte hann till träningen. Jag menar - det hade ju varit tråkigt att se det på det andra sättet - att jag pga av sommartider i busstrafiken missade den träning jag till slut bestämt mig för att hinna med, fick vänta en halvtimme extra på bussen, äter och dricker onyttigt och dessutom har en tv som håller på att dö en lång och utdragen död. Så nu har jag bestämt mig för att det här blir en fortsatt bra kväll!
Och så till något som skulle kunna vara ett stort dilemma - min tv. Som jag nämnde så verkar den vara långsamt döende. Mitt bekymmer (eller tv'ns) är att bilden has gone berserk och jag kan inte rätta till den. Detta har hänt en gång innan, och när jag då till slut lät tv-helvetet vara så "hoppade" den till och allt blev bra igen. Jag hoppas på något liknande nu också, men jag börjar bli lite bekymrad...och jag går in i plan b-mode - måste jag skaffa ny tv snart? Fuck. Men ok - då lär det ju få bli en sådan där platt sak. Tack och lov har jag en massa vänner och familj som säkert kan vägleda mig i detta. Men så tänker jag - måste jag verkligen, nödvändigtvis ha en tv? Och efter en hel drös med argument för och emot så har jag hittills alltid kommit fram till att "ja, det måste du". Först ska jag dock vänta ut den jag har lite till, plus att jag tänker bli av med avbetalningen på datorn innan jag betalar av på något nytt. Men vänner, gör er redo för tusen frågor kring tv-apparater inom kort =)
Och så måste jag ju nämna det härliga bröllopet jag var på i helgen - min ena kusin gifte sig och det blev äntligen tillfälle att träffa hela goa gänget igen! Jag har under hela min uppväxt varit väldigt reserverad och blyg, men till slut vände det tack och lov.
Jag uppskattar min släkt något så otroligt mycket! För varje gång vi möts har jag liksom roligare och roligare, det känns underbart att komma upp till huvudstaden och möta allt gott folk! Vi är ingen stor släkt, men nu börjar den växa...barn poppar upp och folk gifter sig, jag myser runt och blir så varm i hjärtat när jag ser hur släkttrådarna är starka och kärleksfulla, jag ser hur människor vävs samman och skapar så vackra band. Jag är än sålänge själv, men jag älskar det och jag lever med total tilltro till att jag är där jag ska vara. Och jag älskar att se hur både vänner, familj och släkt möter den som är rätt för dem <3
I övrigt så börjar det nu planeras mer kring en grupp-foto-session i Trollis när jag är där i sommar. Det är inte bara jag och Kat då, utan även Elina T som någon slags coordinator och Sofia B som modell - det ska bli så galet kul och spännande! Jag känner inte Sofia så väldigt mycket - än - men jag är övertygad om att Kat och Elina kommer få vår eventuella självmedvetenhet att fara och flyga haha! Det kommer bli hela paketet - ny input i och med Elinas idéer, props, smink, tunna tyger, insprierande musik, skogar, ängar och två modeller istället för en =D
Det fanns en kvinna som hade de absolut coolaste skorna på bröllopet - det var tyvärr inte jag haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar