WE ALL NEED SOME SPARKLE!

Tillbaka efter morfars begravning. Det känns skönt att den är över, samtidigt så känns det på ett sätt så sorgligt att allt liksom är...över. Men begravningen var så vacker, full av tårar och kärlek, och prästen var fantastisk - han är tingad av flera av oss nu hihi. Men det är skönt att vara tillbaka hemma. Den ena katten försöker få mig att tro att hon inte har sett mat på två veckor (även om det bara var ett par timmar sedan) och den andra myser ömsom mitt bland alla mina skor, med tassarna instuckna så långt hon kan, ömsom utfläkt över mina block och pennor. Allt är som det ska vara.

Jag tittar runt omkring mig och jag ser hur så många runt mig har det så svårt. Det känns som om så många lider...det är allt från relationer som trasas sönder till situationer "utifrån" som trasar sönder livet för både nära vänner, bekanta och vänners vänner. Vad är det som händer? Först tänkte jag inte så mycket på det, men nu ser jag det på fler och fler håll. Är det "bara" olycklig slump och tajming eller? För det känns så sorgligt att så många liv ska fylls av svårigheter, och jag önskar bara att jag kunde hjälpa. Det känns viktigare än någonsin att ta vara på det som är vackert, lyckligt och fyllt av glädje i mitt eget liv. Jag önskar jag kunde kontra allt mörker med mitt eget lilla ljus; sprida positiva energier för att kicka mina vänners tyngder dit pepparn växer! Jag har lärt mig att inte ta på mig andras mörker, det tog lång tid och jag får kämpa lite extra nu när allt är upp och ner på så många håll, men jag vill verkligen visa det där mörkret att det sannerligen finns glädje och värme kvar och att de känslorna alltid är starkare! Jag önskar så att jag kunde kittla lite skratt och lycka till mina vänner som behöver det <3

Njut av några härliga bilder, och längst ner kommer en låt som är helt fantastisk. Texten finns som länk =)

                       Klicka här för texten till denna underbara låt